Vilda grannar

Vårda dina vilda vänner

 

April, en favoritmånad för många. Namnet april kommer från det latinska ordet aprilis, som kommer ifrån aprire. Aprire betyder öppna, och man brukar säga att jorden öppnar sig i april. Att jorden öppnar sig är precis vad den gör, och blir det en varm månad så känner många av oss det, bl.a., från pollen. För att lindra din pollenallergi så ska du äta en matsked honung om dagen. Honungen bör vara närproducerad för bästa möjliga resultat. 

Din lokala biodlare hittar du på:                                Behöver du pollineringstjänster?

biodlingsforetagarna.nu/honung                                www.pollineringspoolen.se

Vårljungen är stolta sponsorer till Bee Urban, bli det du med! Bina behöver vår hjälp och vi är beroende av bina!

 

Visste du att en flugsnappare kan fånga 3000 insekter på en dag? Många tycker att de får färre skadeinsekter när de har mycket fåglar i trädgården, så det behöver inte bara vara för fåglarnas skull som man får dem att trivas!

Växter som gynnar djurlivet

  • Amelanchier-arter (häggmispel)
  • Berberis thunbergii (häckberberis)
  • Corylus avellana (hassel)
  • Cotoneaster divaricatus, horizontalis m.fl.
  • Malus alla arter och sorter
  • Prunus avium (fågelbär)
  • Prunus padus (hägg)
  • Rosa alla arter
  • Sorbus, alla rödfruktiga sorter
  • Viburnum opulus (skogsolvon)

 

Här är några åtgärder som skapar den idealiska trädgården för småfåglar:

  • Plantering på flera nivåer
  • Bra möjligheter för fågelbon i täta häckar, buskar och ihåliga träd.
  • Flera slags fågelholkar för olika arter
  • Träd och buskar med frukter, bär och frön samt växter som drar till sig insekter.
  • Rika möjligheter att finna föda i foderautomater och på fågelbord.
  • Lugn och ro i trädgården så att fåglarna trivs och inte skräms bort.

VILKA FÅGLAR GILLAR VILKA VÄXTER?

Växt Typ Fåglar som gillar
Aronia Aronia melanocarpa
Buske Koltrast, talgoxe, bofink, grönfink
Blåklint Centaurea cyanus
Ettårig, direktsås Steglits, blåmes, talgoxe
Bukettapel Malus, olika sorter
Buske Koltrast, sidensvans, talgoxe, bofink
Havtorn Hippophae rhamnoides
Buske Koltrast, talgoxe, bofink
Kardvädd Dipsacus fullonum
Tvåårig Steglits, blåmes, talgoxe, svartmes
Kvanne Angelica archangelica
Tvåårig Blåmes, grönfink, bofink, domherre
Kungsljus, jätte- Verbascum olympicum
Tvåårig Blåmes, talgoxe, steglits
Nattljus Oenothera biennis
Tvåårig Steglits, bofink, grönfink, domherre
Nypon Rosa, arter med enkla blommor Buske Blåmes, talgoxe, björktrast, grönfink, koltrast
Nävor Geranium sp.
Perenn Bofink, grönfink, domherre
Rönn Sorbus
Buske/litet träd Rödvingetrast, sidensvans, blåmes
Snöbär Symphoricarpus rivularis
Buske Grönfink, koltrast, talgoxe, bofink
Solros Helianthus annuus
Ettårig, direktsås eller förodla i maj Steglits, bofink, grönfink, domherre, svartmes, större hackspett
Syren Syringa vulgaris
Buske Domherre, sidensvans
Ulltistel Onopordum acanthium
Tvåårig Steglits
Vallmo Papaver sp. Ett/fleråriga
Ettåriga som direktsås Blåmes, talgoxe

Källa: Allt om Trädgård 2-13

En trädgård utan träd och växter lockar inte till sig några småfåglar, men all plantering är inte lika fågelvänlig. Här är några växter som lämpar sig väl.

  • GRAN: Ger bra möjlighet att bygga fågelbo och kottarna ger föda till många arter.
  • TALL: Dålig för småfåglarna att bygga bo i, men drar till sig insekter och kottarna ger föda åt bland annat mesar, grönsiska och stor hackspett. Bofinken plockar frö från marken.
  • LIGUSTER: Primärt en buske som lämpar sig att bygga bo i och bären är en delikatess för många fåglar som koltrast, domherre och trädgårdssångare. De bygger också reden i häcken så man ska se till att inte klippa den för tidigt med hänsyn till ungarna.
  • HASSEL: Ger god vinterfodring, nötterna uppskattas av råka, ringduva, nötskrika, nötväcka och stora hackspetten, knäckta nötter drar till sig småfåglarna.
  • BOK: Som häckväxt gr den inga frön men annars så äts dessa av bofink, blåmes, talgoxe, entita, bergfink, ringduva, nötskrika, stor hackspett, nötväcka och stare.
  • HAGTORN OCH RÖNN: Vackra att se på bra växter för reden och rikligt med bär för fåglarna.
  • JÄRNEK: De röda stenfrukterna uppskattas särskilt av koltrastar och andra trastar.
  • PÄRON OCH ÄPPELTRÄD: Drar till sig många insekter och det är många fåglar som äter av frukterna.
  • KÖRSBÄR OCH FÅGELBÄR: Bären är attraktiva för många fåglar och särskilt stenknäckaren uppskattar kärnorna.
  • ÖVRIGA VÄXTER MED FRUKTER OCH BÄR: Ger blomsterflor som drar till sig insekter som fåglarna älskar i sin tur. Bären ätas av många arter.
  • PERENNER SOM UTVECKLAR FRÖ: Bra matkälla då många arter njuter av fröna.
  • SOLROS: Solrosfrö hör till det bästa många fåglar vet.

Fåglar vill gärna ha skyddande buskage där de kan bygga bo. Buskar som är taggiga ger skydda och får de bär så ger de också mat. Hagtorn är en växt som lämpar sig väl för fåglar - även slån, nypon, oxbär och häggmispel. Helst ska buskarna vara riktigt täta, då trivs fåglarna som bäst. Häckar som klipps ordentligt blir också tätare. Vill man plantera ett träd som gör fåglarna glada så bör man välja ett som ger mycket bär på hösten, helst röda. En rönnbärsapel till exempel (de har ju vi människor ändå främst till prydnad).

Fåglar är mycket viktiga för bekämpning av insekter och skadedjur i trädgården och är den mest "ekologiska" bekämpningsform man kan tänka sig.

UTFODRING AV VILDFÅGLAR
Man bör placera foderplatsen så att katter inte kan nå upp men den bör gärna vara i närheten av buskar eller träd, så att fåglarna kan söka skydd mot t.ex. sparvhök. Man bör dessutom placera foderautomaten där det är fri sikt från husets fönster så att hela familjen kan få glädje av denna naturupplevelse. 

fagel2005   faglar2005

Ditt foderbord eller automat behöver ett tak som skyddar maten från väder och vind, dock kan inte all föda bli torr och därför krävs regelbunden rengöring, så inte bakterier bildas tillsammans med avfall. Foderautomaten skyddar maten från till mesta dels all vind och regn och den hindrar djur som t.ex. räv att stjäla maten . Foderspiralen är praktisk om man inte vill att större fåglar som kråkor ska ta maten från småfåglarna.

 

 

FÅGLARNA I TRÄDGÅRDEN ÅRET OM

Hösten - Hösten är de stora fågelflockarnas tid. Då många fåglar flyger till varmare trakterså att de överlever vintern. Några flyger på natten andra på dagen. Fågelsången under dessa månader är mycket begränsad.

Vintern - Vädret är oftast vått och kallt och det är oftast brist på föda. Man kan därför hjälpa fåglarna genom att ge dem rent dricksvatten samt extra foder.

Vår - Efter en mörk och kall vinter är det härligt att kunna komma ut i trädgården igen och inte minst av allt att vakna upp till fågelsång på morgonen. På våren kulminerar livet i fågelvärlden och häckningstiden är i full gång. Det är då och under försommaren som äggkläckningen kommer igång och ungarna ska tas om hand om. Ibland händer det att man hittar ungar som man tror är övergivna under den här perioden, men i de flesta fall finns föräldrarna i närheten.

Sommar - Högsommar är på något sätt lågsäsong i fågelvärldenoch de bästa fågelupplevelserna tilldrar sig vid kusterna. Men i juni brukar det finna gott om fågelungar kring trädgårdarna. Fågelsången blir efterhand allt mindre och i juli upphör den nästan helt. I augusti börjar många fåglar sin långa resa söderut.

Några fåglar som kan dyka upp i din trädgård:

Talgoxe: Är den största mesen och har ett stort huvud, vita kinder, gul buk med svarta längsgående ränder. Honorna har något smalare ränder. Talgoxen är en livlig och temperamentsfull fågel och ses ofta vid fågelbordet, där den snappar åt sig ett frö och försvinner väldig snabbt. Den bor i ihåligheter och tycker om fågelholkar.

Foder: Oljehaltigt frö och fett rikt foder som solrosfrö och hampfrö, diverse nötter och kokosnöt med fågelfoder. Även bröd och matrester och på sommaren lever den av insekter.

Koltrast: Lätt att känna igen på den svarta färgen. Hanen är mörkast och koltrasten har en guldgul näbb. Den bygger bo nästan överallt. I en buske, i ett träd eller i byggnader med carport används ofta.

Foder: Insekter, frön, bär, äpplen, fett, bröd, matrester som ost kakor och kex.

Stare: Liknar koltrasten, men staren har en mindre stjärt. Den har en spetsig gulnäbb, Under häckningstiden är den skinande grön och under hösten har den vita fläckar och näbben blir brunare. Staren finns där det är gott om träd. På vintern flyttar några söderut medans andra stannar kvar och övervintrar.

Foder: Havre, talg, små frön, insekter, bok- och ekollon och torkade bär.

Blåmes: En aggressiv fågel som jagar iväg andra småfåglar vid fågelborden. Den har en blå-gul fjäderdräkt. Honorna något mindre blåa och de håller mest till i bebodda områden som t.ex. trädgårdar. Visste du att blåmesen får några av våra svenska fågelarters största kullar? En blåmes kan lägga mellan 8-16 ägg!

Foder: Nötter, bröd frukt, insekter, samt fett rikt foder som kokosnöt med fågelfoder. På grund av sin klena näbb kan inte Blåmesen äta stora fröslag.

TIPS! Visste du att ett blåmespar äter c:a 70 000 st. skadeinsekter i din trädgård per säsong.

Bofink: Har vita vingband och hanens fjäderdräkt är spräcklig med blå-grått huvud och röd-brun bak. Honan är brun på ovansidan och vit-grå på undersidan. Året om ser man bofinkar i trädgårdarna. De är flitiga besökare i foderhusen.

Foder: Små frön, korn, fett bär och bröd.

 

Sträckfåglar

Det varierar mycket från område vilka fåglar man kan få se i sin trädgård. Härnedan är en översikt av fåglar som man kan förvänta sig att se antingen hela året eller i vart fall sommar eller vinterhalvåret.

Hela året: Gråsparv, Koltrast, Grönfink, Tornfink, Bofink, Rödhake, Blåmes, Stjärtmes, Trädkrypare, Tofslärka, Skogsduva, Fasan, Tornfalk, Kaja, Råka, Pilfink,Gulsparv, Steglitsa, Stenknäck, Järnsparv, Talgoxe, Entita, Gärdsmyg, Nötväcka, Turkduva, Tamduva, Nattuggla, Hussvala, Kråka, Stork.

Främst sommarhalvåret: Svala, Svartvit flugsnappare, Svarthätta, Ärtsångare, Grå flugsnappare, Lövsångare, Härmsångare, Stare, Taltrast, Ladusvala, Rödsvans, Vit vippstjärt, Hussvala, Näktergal, Tornsångare, Trädgårdssångare.

Främst vinterhalvåret: Grönsiska, Kungsfågel, Gråsiska, Stor hackspett, Bergfink, Nötskrika, Sidensvans, Rödvingetrast, Mindre korsnäbb, Björktrast, Domherre, Sparvhök.

Tornseglare och svalor

Tornseglare kallas även tornsvala i folkmun, men är egentligen inte en svala utan en seglarfågel. Tornseglaren är en fågel som verkligen hör hemma i luften och lever nästan hela livet där (de kan t.o.m. sova i luften), men hamnar de på marken är de alldeles hjälplösa. Hittar man en tornseglare på marken är det bara att kasta upp den i luften igen. Tornseglaren kan ge sig upp på riktigt höga höjder i sin jakt på mat. På 1000-3000 meter höjd jagar de tvåvingar, spindeldjur, bladlöss, m.m. till sig och sina ungar. Eftersom olika perioder under sommaren ger olika mycket mat ser tornseglaren till att mata ungarna riktigt feta så att de har reserver att ta av när tillgången på mat är dålig. Ungarna kan dessutom gå i dvala för att spara på sin energi. Tornseglaren är en fågel som bor nära människan och bor gärna under takpannorna.

De riktiga svalor som är vanliga hos oss är hussvalan och ladusvalan. Vill man se skillnad på dem är ladusvalan den med lång stjärt, medan hussvalan har kortare stjärt och en vit s.k. övergump. Ladusvalan brukar också vara snabbare än hussvalan - den riktigt viner förbi. Hussvalan bygger helst sitt bo utomhus och kan bygga bo av lera och strån vid husgavlar. Ladusvalan däremot bor gärna inne, till exempel i lador, men även i andra liknande byggnader förstås. Det finns även en tredje svala som kallas backsvala som har sina bor i brinkar.

Nötväcka

Om du ser en liten blågrå fågel med vit mage som kilar längs en trädstam så är det antagligen nötväckan. Klättrar den nedåt med huvudet först är det definitivt nötväckan eftersom det är den enda fågel vi har i Sverige som kan göra det. Tack vare sina långa tår! Nötväckan stannar i Sverige året om. På sommaren äter den insekter och på vintern äter den frön. Det finns främst i södra och mellersta delarna av landet, men har börjat sprida sig även längre norrut. Nötväckan bygger bo i trädhålor.

Trädkryparen

En annan som tycker om att klättre i träd är trädkryparen. Det är en liten brunspräcklig, ganska oskygg fågel med vit mage och en försynt sång. Den trivs i en natur som innehåller barrträd och bor gärna bakom barken i ett hålrum. Trädkryparen kan få två kullar med ungar per säsong. På sommaren äter den insekter och spindlar och på vintern blir det mycket granfrö.

Rödhake

Rödhaken är en nyfiken liten fågel med karakteristiskt rött bröst som gärna vistas i trädgårdar. Den är en av våra vanligaste fåglar. Dess vetenskapliga namn är Erithacus rubecula och den hör till familjen flugsnappare. Den blir ca 12,5-14 cm lång och hittas i Europa, Nordafrika och västra Asien. När den inte är i din trädgård kan du hitta den i skog med lövträd eller för all del i en park. Vill du skapa en miljö som rödhaken trivs extra bra i ska du plantera häckar och buskar (gärna svenska) - det här är populärt bland de flesta småfåglar. Rödhaken vill också gärna ha tät växt på marken eftersom den oftast bygger sina bon där, så marktäckande växter är en bra idé. På vintern flyttar rödhaken och tillbringar sin tid i Västeuropa, kring Medelhavet och i Mellanöstern.

FÅGELHOLKAR

När: Om man sätter upp fågelholkarna februari-mars, så får fåglarna tid att vänja sig vid dem före våren då de ska tas i bruk.

Var: Man kan hänga upp fågelholkarna så att man ser dem bra från husets fönster och därmed få glädje av fåglarnas liv och rörelse. De bör inte hänga där solen lyser på dem stor del av dagen. Holkarna bör dessutom där det är mest möjliga lä. Om det går flera år utan att någon flyttar in i holken behöver det inte bero på att det är fel på den utan man bör prova med att flytta den till annat läge.

Underhåll: Kom ihåg att göra rent fågelholkarna på hösten, så att står klara för nya kullar på våren. Man får bort ohyra i springorna genom att hälla kokande vatten i fågelholken efter det att man tagit bort det gamla redet.

Mått till fågelholkarna:

Gråsparv: Invändig höjd: 28, höjd från golv till hål 18, invändigt golvmått 10*14, flyghålets diameter 3,5-4.

Mesar: Invändig höjd: 25-30, höjd från golv till hål 22, invändigt golvmått 10*14, flyghålets diameter 2,8.

Talgoxe: Invändig höjd: 25-30, höjd från golv till hål 22, invändigt golvmått 10*14, flyghålets diameter 3,2.

Nattuggla/tornfalk: Invändig höjd: 40-50, höjd från golv till hål 20-30, invändigt golvmått 40*40, flyghålets diameter 20*40.

Stare: Invändig höjd: 30-35, höjd från golv till hål 25, invändigt golvmått 15*15, flyghålets diameter 5.

 

Övriga goda råd

Det viktiga är att holken hänger fast stadigt och säkert. Holken bör inte stödja mot en gren, det gör det allt för enkelt för en katt att komma på besök.

Det är en arbetsam tid för fågelföräldrarna när äggen är kläckta och ungarna ska ha mat. Hjälp dem därför genom att lägga ut mat på foderborden.

 

NÄR UTFODRAR MAN?

Man bör mata fåglarna året om, men de har mest behov av vår hjälp på vintern, då marken är frusen och snö ofta täcker den och fåglarna har själva svårt att hitta tillräckligt med föda. Många småfåglar ska försöka att finna föda som motsvarar en tredjedel av deras kroppsvikt för att de ska kunna producera tillräckligt med värme för att överleva en lång kall vinternatt. När man väl har börjat så är det alltså viktigt att fortsätta utfodringen hela året för att inte svika fåglarna som snabbt får vanor och därför förväntar sig att finna föda på foderplatsen. På sommarhalvåret blir fåglarna mer kräsna, då de kan hitta gott om naturlig föda i sin omgivning, men man bör ändå fortsätta med utfodringen hela sommaren, eftersom det ger en rik fågelmiljö och fåglarna vänder tillbaka till trädgårdar, där de är vana att finna rikligt med mat.

 

TIPS! 

  1. Håll foderbordet rent från exkrementer och gamla foderrester så att det inte bildas bakterier.
  2. Om talgbollen blir för hård i kylan så kan den mjukgöras genom att man slår på den med ett hårt föremål.
  3. För att vara attraktiv för olika fåglar bör man använda varierat foder.

 

FODER TILL VILDFÅGLARNA

Talgboll är en blandning av fett och frö och är mycket attraktivt för de flesta småfåglar. I Daenefeldts sortiment finns de populära kokosnötterna i flera utformningar samt fågelträdstammar med en blandning av frö och fett inuti.

 

FÅGELFRÖ OCH NÖTTER

Solrosfrö är otroligt populärt bland många vildfåglar som finns att köpa i påsar, man kan även köpa en solrosklocka som kan hängas upp som den är.Speciellt talgoxe och entita blir väldigt aktiva när de finns solrosfrö i trädgården. Och många fåglar älskar att sitta och hacka i nötter. Förutom frö och nötter kan man lägga ut äpplen, bröd (fullkorn), kex, kakor, fett och lite matrester som också lämpar sig bra som fågelfoder.

TIPS! Allt fågelfoder bör förvaras torrt, svalt och inte i direkt solljus.

 

VATTEN

Dricksvatten behöver alltid finnas till hands för fåglarna och på vintern är det viktigt att byta ofta, eftersom vatten fryser. I den idealiska fågelträdgården finns självklart ett fågelbad. Placeringen för fågelbadet bör vara i solen och det kan läggas lutande så djupet varierar och olika stora fåglar kan bada.

 

VÅRA LANDSKAPS DJUR! Södermanland

Fiskgjuse

Braxen

Strimlus

Visste ni även att "svart trumpetsvamp" är våran landskapssvamp? Vit näckros är våran landskapsblomma, granatådergnejs är våran landskapssten, Åkerö vårat landskapsäpple, vågig praktmossa är våran landskapsmossa och Litium är vårat landskapsämne.

 

HJÄLP TILL ATT LÖSA BOSTADSBRISTEN!

 

Fjäril

Varför inte anlägga en fjärilsträdgård? När du nu ska öppna din "fjärilsrestaurang" bör du välja några av dessa växter på "matsedeln".

Buskar: Ex: Buddleja davidii (fjärilsbuske) Kärleksört. kaprifol doftschersmin. Och dessa växter kan du så själv:

Ettåriga: Heliotrop, praktsalvia, lövkoja, ageratum

Kryddväxter: Timjan, salvia, oregano, lavendel.

Och det finns många fröer som får dig inspirerad till att börja planera! Fjärilarna lockas av färg och stark doft. Svåras är det på våren, så tidigt blommar tex Aubretian som är en marktäckande perenn. Välj gärna en plats som är lite skyddad men naturligtvis placerad så att du kan se den och alla dina gäster, och även njuta av alla dofter, som även bin och andra insekter uppskattar.Gläd dig åt att få ha dessa gäster, eftersom bin pollinerar dina fruktträd m.m. och många av insekterna är nyttodjur som glupskt äter upp ev. bladlöss. Snälla ryck inte bort alla nässlor! Larverna måste ha mat och nässlan är foderväxt. Blir det en kall vår utan vårblommor, bjud fjärilarna på din hemmagjorda "drink"koka upp en sockerlösning, låt svalna, häll upp i ett fat, ställ den gärna lite högre upp ifall det kommer andra "vilda grannar". Fler matnyttiga tips på www.srf.se.

All besprutning är förbjudet i fjärilsträdgården. Vatten kan bli ett problem varma dagar, du kan ta ett fat häll i vatten och lägg dit några stenar så gör det lätt för fjärilarna att släcka törsten. Bostadsbrist? Weibulls har en perfekt bostad. Ett litet hus som placeras i närheten av blommande doftande växter.

Tidig vår är det ont om nektar för nyvakna fjärilar. De blir lyckliga över krukan med jordvivor och småvioler. Andra lockande vårblommor är: tussilago, krokus, ljung och pärlhyacinter.

Flygande juveler

Röda och gula färger är bland de mest attraktiva för fjärilarna. Ett nässelstånd i ett soligt hörn blir utmärkt barnkammare åt larver av nässelfjäril, påfågelöga, amiral, vinbärsfuks och tistelfjäril.

 

Fladdermus

Fladdermöss är jordens enda flygande däggdjur,  vill du ha dem i din närhet så kan du sätta upp holkar i t.ex. ett träd i söderläge, men undvik direkt sol. Du kan bygga den själv som en fågelholk, men använder ohyvlat virke. Fladdermössen får lättare fäste i den då. Under en natt kan en fladdermus äta tusentals insekter. Fladdermusen är jordens enda flygande däggdjur.

 

Humlor

Humlor är jätteduktiga pollinerare. Humlor och vildbin gör ett bättre pollineringsjobb än tama honungsbin. Färre humlor ger sämre skörd! Humlor älskar alla gula blommor. Enklaste bostaden för humlor är en upp o nervänd blomkruka som grävs ner till hälften i marken. Lägg i lite torr mossa i krukan så blir det en perfekt bostad. Ett humlesamhälle är ettårigt, endast den befruktade drottningen övervintrar. När humlor och bin blir färre hotas pollineringen av frukt, bär och grönsaker. Klassiskt ängsbruk, där höet bärgades på blomrika ängar, platsar inte i modernt jordbruk. Med färre växtarter i landskapet försämras insekternas vilkor. Visste du att humlor egentligen är vilda bin? Det finns ca 280 olika vilda bin i Sverige och av dom så räknas 28 stycken till humlornas familj. Humlor och vildbin är effektiva pollinatörer. För att humlor ska trivas riktigt bra i ens trädgård ska man se till att det blommar under hela växtsäsongen, så att humlorna har tillgång till nektar. Honungsört är en växt man brukar ge som råd att lantbrukare sår i åkerkanten för insekternas skull och de kan man också gärna så någonstans i trädgården. Det finns olika sorters humlor och de tycker om lite olika växter. Den s.k. vallhumlan samlar nektar från många olika växter, men det finns andra som är mer specialiserade. Klöverhumlan är specialiserad på rödklöver och är rödlistad eftersom den har svårt att få tag på mat. Rödklövern skördas nämligen oftast innan den hinner blomma och därmed kan klöverhumlan inte samla nektar från den. Vilken blomma humlan väljer beror på hur lång tunga den har. Hur blomman ser ut är mindre viktigt, även om färg kan ha viss betydelse.

Rädda humlan!

Erbjud en bra miljö! Plantera växter som dom gillar. Klöver-kryddor, bärbuskar. Tänk på att humlan gillar lite vilt och lummigt, inte för kortklippt gräs eller hårt beskurna växter. Ena bra miljö för hhumlan är blomsterängar eller trädgårdar med mycket blommor. Visste du att en humla kan pollinera upp till 2 800 blommor om dagen? 400 blommor kan den pollinera per flygning och räknar man med sju flygningar per dag blir det 2 800 pollinerade blommor. Inte illa!

Ett bi kan åstakomma ungeför en tesked honung under sin livstid. Följaktligen behövs ganska många bin för att få ihop en burk honung.

 

Bin

Bisamhällen är mycket välfungerande och bin kan kommunicera med varandra på originella, men effektiva sätt. Dels kommunicerar bin genom s.k. feromoner som är en sorts doftämnen. Olika doftämnen betyder olika saker, t.ex. att en blomma ger bra nektar eller att det behövs samlas in mat. Dels kommunicerar de med dans. När samlarbin har berättat vilka blommor som ger bra nektar och sedan dansar de åt vilket håll de ligger och om det är långt dit. (Upptäckten att bin kommunicerar med dans gav nobelpriset 1974!) Bin samlar in nektar i en honungsblåsa som rymmer 30-50 mg nektar. Visste du att bin kan avgöra hur högt sockerinnehåll en nektar har och att de väljer bort de som har en för låg halt? Bin samlar som bekant pollen också, förutom nektar. Det gör de för att få i sig de proteiner och mineraler de behöver. Bin behöver 20-40 kg pollen per samhälle och år. Bina fyller cellerna i bikakan med pollen och täcker dem med honung. Det kallas "bibröd". Pollen, nektar och vatten blandas till mat åt larverna, s.k. "fodersaft". För lite mat på våren gör att det blir färre larver och tidigt på våren orkar dessutom inte bina flyga så långt för att leta. Därför är det bra att odla växter som bina tycker om, så att de har mat nära. Senare på säsongen när de är piggare flyger de oftast upp till 2 km och hämtar mat, men de kan flyga så långt som 6 km. Förutom nektar och pollen samlar binba även in harts. Hartsen samlar de från knoppar och kåda från barrträd. Hartsen används tillsammans med honung och bivax för att göra s.k. propolis, som de använder att till att täta kupan. Människan har länge samlat in honung, först från vilda bisamhällen (som då förstördes) och senare från egna kupor. Fram till 1700-talet var honung det klart dominerande sötningsmedlet. Handeln med honung var stor fram till 1800-talet då produktionen av socker kom igång. Bin är oumbärliga för odling. Av alla grödor i världen är två tredjedelare beroende av pollinerare som bin och humlor. Vid odling av äpplen är värdet på skörden mycket beroende av bina. Kvalitén på frukten beror nämligen på hur många fröämnen som blir befruktade. Ju fler desto bättre frukt. Bina står faktiskt för ca 60-70 procent av värdet! Vårt beroende av bin är bra att ha i tankarna nnu när de minskar i antal. Det finns flera tänkbara orsaker till varför de dör. Dels kan det bero på sjukdomar från kvalster som sprider virus och på svampangrepp, dels använder vi människor en hel del bekämpningsmedel som är farliga för bin. Antibiotika är ett annat problem. Våra ensidiga odlingar kan också leda till att bina svälter.

BIN OCH HUMLOR:

Honungsbin väljer oftast ut en blomsort och håller sig till den tills blomingsperioden är över, medan humlor samlar nektar från många olika blomsorter på en och samma gång. Honungsbinas sätt att samla nektar gör att honungen får smak och färg från blomman de besökt!

Bina tycker om sol och när det är minst 10-12 grader varmt, helst uppåt 15 grader. Humlor är aktiva även när det är kallare, vid 5-6- grader, och är inte lika beroende av sol.

Humlor är bra pollinerare eftersom de har långa hår på kroppen, medan bin är bra pollinerare eftersom deras samhällen är så stora.

Visste du att...

...bin måste samla nektar från 3-4 miljoner(!) blommor för att få ihop till ett halvt kilo honung?

...propolis (som bina samlar in från trädkåda) används i t.ex. halstabletter och salvor? Har man tillgång till "rå" propolis kan man tugga på det när man är förkyld för att få lindring.

...100 gram pollen och 1,5 kg nötkött innehåller lika mycket aminosyror?

...bigift kan motverka reumatism? Giftet gör att cortison friges i kroppen och det är det som hjälper mot reumatismen.

Nektar- och pollenväxter

*** = mycket innehåll  ** = medel innehåll  * = lågt innehåll  - = inget innehåll av betydelse

Svenskt namn Vetenskapligt namn Nektar Pollen Blomning
Alsikeklöver Trifolium hybridum *** *** juni-augusti
Blåbär Vaccinum myrtillus ** ** maj
Blåsippa Hepatica nobilis - ** april-maj
Bolltistel Echinops sphaerocephalus ** * juli-augusti
Bondböna Vicia faba * * juli
Bovete Fagopyrum esculentum *** * juli-augusti
Fetknopp Sedum spp *** ** juni-augusti
Fläder Sambucus spp - ** juni-juli
Gräslök Allium schoenoprasum *** * juni
Gurkört Borago officinalis *** ** juni-september
Hallon Rubus ideaus *** ** juni-juli
Hassel Corylus avellana - *** mars-april
Honungsfacelia Phacelia tanacetifolia *** *** juni-september
Hägg Prunus padus * * maj-juni
Hästhov Tussilago farfara ** ** mars-april
Hästkastanj Aesculus hippocastanum *** ** maj-juni
Julros Helleborus spp ** ** februari-april
Kabbleka Caltha palustris ** ** maj-juni
Kattmynta Nepeta cataria *** * juli-september
Kirskål Aegopodium podagraria * * juni-juli
Klockljung Erica tetralix *** * juli-augusti
Krokus Crocus spp * ** mars-maj
Krusbär Ribes uva-crispa *** * april-maj
Käringtand Lotus corniculatus ** ** juni-juli
Lingon Vaccinum vitis-idaea *** * maj-juni
Ljung Calluna vulgaris *** ** juli-september
Mahonia Mahonia aquifolium * *** april-maj
Maskros Taraxacum spp *** *** maj-juni
Mjölkört Epilobium angustifolium *** *** juli-augusti
Oxbär Cotoneaster integerrimus *** ** maj-juni
Oxel Sorbus intermedia * * juni
Raps Brassica napus *** *** maj-juni
Renfana Tanacetum vulgare - - augusti-september
Rönn Sorbus aucuparia ** ** juni
Skogsklematis Clematis vitalba * * juli
Skogslind Tilia cordata *** * juli
Skogslönn Acer platanoides *** ** maj
Smultron Fragaria spp * * juli
Snödroppe Galanthus nivalis * * februari-mars
Solbrud Helenium autumnale * *** augusti-september
Solros Helianthus annuus ** ** juli-september
Surkörsbär Prunus cerasus *** *** april-maj
Sälg Salix caprea *** ** april-
Tistlar Carduus spp, Cirsium spp *** ** juni-september
Vitklöver Trifolium repens *** *** juni-augusti
Vitsenap Sinapis alba *** *** april-oktober
Sötväpplingar Melilotus spp *** ** juli-september
Äpple, apel Malus spp ** *** maj-juni

Källa: HemTrädgården 3, 2012 (som gjort en sammanställning från "Nyttiga växter för människor och bin" 2004 Roar Ree Kirkevold & Trond Gjessing - "Biplantekalendern 2011" från Tidskriften for dansk biavel, www.biavl.dk - "Bra honungs- och pollenväxter" 2012 Thorsten Rahbek Pedersen, www.jorbruksverket.se - Sveriges biodlares riksförbund www.biodlaarna.se)

Igelkotten

Är ett fridlyst däggdjur och får inte fångas eller flyttas! Den gillar matrester eller kattmat, ge den inte mjölk bara vatten att dricka. Boendet är en låda med en liten öppning. Placeras på en skyddad plats! Får inte bli fuktigt! Fyll lådan med torra löv eller halm då kommer igelkotten att trivas! Igelkotten tillhör ett av världens äldsta nu levande däggdjurssläkten som fanns redan för 30 miljoner år sedan.

 

Visste du att: Småfåglar äter insekter och larver. Igelkotten äter förutom insekter även sniglar och ormar. Nyckelpigan gillar bladlöss och fjärilarna hjälper till att pollonera/befrukta blommor så att vi får frukt. Paddan, till sist, är riktigt nyttig, den äter bla insekter, larver, spindlar och sniglar.

 

TIPS OCH IDÉER FÖR TRÄDGÅRDEN!

Sniglar: Sniglar druknar inte i vatten men väl i öl. Sniglar kryper inte gärna över sågspån, aska eller kalk. Sniglar skyr vitlök, krossa vitlök och lägg ut. Vill du veta om det är en mördarsnigel eller inte? Låt en snigel krypa över ett vitt papper, blir det en rosa rand efter snigeln så är det en mördarsnigel.

Blomflugor: Bassilka i fönstret håller flugorna borta. Fungerar även mot fruktflugor.

Rådjur och annat vilt: Blanda krossad spanskpeppar, krossad vitlök och blodmjöl med vatten. Låt stå över natten, sila och tillsätt några droppar såpa och en matsked matolja. Spruta ut blandningen på växterna du vill skydda. Tips 2: Blanda ½kg blodmjöl med 5 liter vatten och förstärk blandningen med 2 dl ammoniak, doppa en bit oasis och sätt på en pinne, placera ut de "doftande" käpparna.

Myror: Beströ myrornas favorittillhåll med lätt krossad kryddnejlika. Tips 2: Skala en gurka och lägg det längs myrgångarna.

Sork och mullvad: Lägg fiskrens i sorkens och mullvadens gångar så håller den sig borta.

Möss. Möss gillar inte doften av vitlök.

Humlor: Humlor är duktiga pollinerare - plantera gula blommor. Humlorna älskar gula blommor bäst.

 

NYTTIGA INSEKTER!

Nyckelpigor, stinksländor, blomflugor, parasitsteklar, jordlöpare och stinkflyn är nyttiga insekter, de hjälper till att hålla efter bladlöss, bladloppor, spinnkvalster, fjärilslarver med flera skadeinsekter.

Genom att få de här insekterna att trivas kan du få hjälp med växtskyddet på naturlig väg! Nyttodjur kan vara pollinaatörer (som humlor och bin) eller predatorer, dvs insekter/spindeldjur som äter skadeinsekter. Parasitsteklar är ett exempel på predatorer som är viktiga. De är bra mot bl.a. bladlöss och vivel- och fjärilslarver. Processen är kanske inte så trevlig: stekeln lägger ägg i skadedjuret och när det kläcks börjar larven äta på skadedjurets organ - men sådan är naturen.

Ett bra sätt att gynna nyttodjur är att odla med mångfald. Det här är både för att de ska ha tillgång till den nektar och pollen de behöver, men också för att de ska ha andra djur att äta under tiden då det inte är så mycket skadedjur. I en ensidig odling lockas inte många olika insekter dit. Bra källor av nektar och pollen är bl.a. strandkrassing, bovete, kungsmynta och koreander.

På vintern behöver nyttodjuren någonstans att övervintra. Det här kan vara något så enkelt som halmbalar (med takskydd över) och det här är också en anledning att man i vissa områden låter gamla döda träd vara kvar eftersom det här är bra övervintringsplatser för spindlar.

VILL DU VETA MER OM INSEKTER ELLER DJUR? gå till trädgård eller vilda grannar

Webb och lästips! Läs mer om dom vilda grannarna, 

Sveriges ornitologiska förening     Naturskyddsföreningen  

www.vildagrannar.snf.se www.naturbutiken.snf.se