Frö

Frö

Äntligen är det dags att sätta igång med frösådden! I alla fall med förodlingen. Visst är det härligt när man kan samla ihop sina fröpåsar och äntligen komma igång med lite trädgårdsgöra igen? En fördel med att så sina egna plantor är att utbudet av frö är så stort. Det finns alltid ett rikt utbud av olika blom-, grönsaks- och kryddsorter och det kommer ständigt nya som man kan prova på.

Förodling

Vill man komma igång tidigt med frösådden för att ge växterna en liten förstart, så är det mycket enkelt. Du behöver små såkrukor (i plast eller torv - går även bra att använda gamla toapappersrullar), såjord och - naturligtvis - frö. Först fyller du krukorna med såjord. Man använder såjord eftersom vanlig planteringsjord är för näringsrik för fröna när de börjar gro. Platta till jorden lite och vattna. Sedan sår du fröna. För att slippa gallra så mycket när plantorna växt till sig, så sås de ganska glest. Därefter täcks fröna med jord tills de ligger på lämpligt sådjup. Vad som är lämpligt sådjup anges på fröpåsen. Generellt är dock ett bra mått för sådjupet tre gånger fröets tjocklek. Duscha sedan jorden med vatten. Krukorna kan sedan antingen planteras i ett litet miniväxthus eller så sätter man plastpåsar med hål i över krukan. Detta ger extra värme till fröna, men kom ihåg att lufta om det blir för varmt, annars kan all fukt och värme leda till mögel. Vattna.

Strunta i kruka och ta en brikett! Vill du slippa plantera i kruka, kan du prova torvbriketter. Briketterna är platta som pannkakor när man köper dem i butik. Blötlägg dem i vatten en stund, så växer de och blir en perfekt vagga till det lilla fröet. Placera dem intill varandra i ett miniväxthus som du sedan ställer i ditt soligaste fönster. Vattna regelbundet och vänta.

Blir plantorna väldigt stora, men du inte vill plantera ut dem än så särar man på dem och sätter i störrer krukor. Det kallas att "skola om" plantan. Se till att behålla jorden kring rötterna när du planterar om.

Pluggbox

Att förodla i pluggbox är praktiskt och passar både nybörjare och proffs. Den ger ett bra klimat för groning och plugghålens konform ger ett välutvecklat rotsystem. Har man ont om plats för förodlingen är pluggboxen bra eftersom den  tar upp lite plats samtidigt som man kan driva upp många plantor. Ett tips är att så frön med ungefär samma groningstidpluggboxen - det underlättar när plantorna ska tas ur och planteras om. Ärtor och bönor passar inte att odla i en pluggbox eftersom de behöver mer utrymme.

Direktsådd

Vill du strunta i förodlingen så går det förstås också bra att direktså. Ett vanligt tips är att det är dags att så när träden fått musöron. Vill du vara ännu noggrannare så kan du ta tempen på jorden: det bör vara 7-8 grader 5 cm under jordytan. Förbered jorden först med gödsling två veckor före sådd. När det sedan är dags att så fröna kan man välja att antingen så de i rader eller (om du föredrar det mindre strikta) bredså - alltså kasta ut fröna så att det blir en blandad blomsteräng av det hela. Om du sår i rader finns uppgifter om avstånd och annat på fröpåsarna. Använd gärna snöre som du fäster mellan två pinnar så får du raka linjer att hålla dig efter. Vattna, men se till att inte ha för hård kraft på strålen om du använder slang så fröna inte åker all världens värld. Är du orolig för kyla eller bara vill ge fröna lite extra värme går det bra att täcka med fiberduk.

När kan jag så mina grönsaker? Här är lite temperaturer för grönsakslandet:

+5 grader: palsternacka, sallad, majrova, rädisa, ruccola och bondböna

+6 grader: sockerärt och spritärt

+7 grader: morot och rödbeta

+9 grader: mangold, märgärt och brytärt

+12 grader: majs och gurka

+12-15 grader: bönor

En grönsak vet väl minsta barn vad det är? Eller kanske inte. Det finns faktisk ingen enhetlig botanisk beskrivning av grönsaker. Visst vet vi vad vi menar i dagligt tal - en ätlig växt som inte är lika söt som en frukt - men botaniskt sett kan det röra sig om allt från en rot eller ett blad till en stjälk eller något som egentligen är en frukt eller ett bär.

Kan du din ärta?

Det är inte alldeles lätt att veta vad det är för skillnad på alla olika sorters ärtor. Brytsockerärtan äts hel och har baljor utan hinna och med tjocka väggar. Den smakar ungefär som märgärtor, med baljor som påminner om sockerärtan. Av märgärtan äter man endast ärtan. Är sötare och saftigare än spritärtan. (Passar dock ej så bra att odla norrut.) Sockerärtan äts hel  och är mycket söt och god. Till skillnad från märgärtan brukar den gå bra att odla även högre upp i landet. 

Tips!
- Förså inne för att få ett förskott i odlingen!

- Plantera lök i kruka! Du behöver inte gräva ned dem, bara stick ner dem en bit och vattna så att dde inte torkar ut, så kan du skörda de skott som kommer sedan - de har en mild och god smak!  

- Blötlägg gula ärtor en natt. Ta en kruka (eller annat kärl, fat, tråg, dylikt) med jord, lägg ärtorna på jorden, täck över med lite mer jord. Vattna. Snart får du goda ärtskott att ha i salladen! Brukar inte ta mycket mer än en vecka. 

- Om du har gamla frön kan du lägg dem på fuktat hushållspapper i en plastpåse. Titta till dem under de närmsta dagarna (tar lite olika tid med olika frön) - om de sväller har de fortfarande grobarhet.

Gröngödsling

Vet du vad som menas med gröngödsling? Det är växter, till exempel olika klöversorter, som man sår som faktiskt tillför jorden näring. Under växtsäsongen samlar de på sig kväve och sedan myllar man ner dem i jorden som berikas med deras näring. Dessutom har de ofta ordentliga rötter som luckrar upp jorden och ger den en bättre struktur. Om man har ett köksland i trädgården kan det vara en bra idé att dela upp det i olika områden och ha ett växelbruk, där man varje år odlar gröngödsel i ett av områdena. Gröngödsel finns att köpa i färdig blandning eller så kan man blanda eget eller bara välja en sort efter smak och behov. Oavsett vilket blir det en gröngödslingsäng som inte bara är nyttig, utan den är vacker också.

Exempel på gröngödslingsväxter:

Blodklöver

Alexandrinerklöver

Gullupin

Honungsört

Oljelin

Serradella

Vitklöver

Vitsenap